En annorlunda Nordens dag

 

Nordens dag, 23 mars, firas som bekant för att markera det nordiska samarbetet och Helsingfors-avtalet från 1962, som ibland en aning högstämt kallas för ”Nordens grundlag”. Under normala omständigheter brukar det ordnas en mängd evenemang, till exempel nordiska gästabud, där vänner och bekanta träffas för trevlig samvaro. Hygge-Norden när det är som bäst. I år är det annorlunda.

Coronavirusen hindrar inte enbart folk från att samlas, utan har även med all icke önskvärd tydlighet visat att det nordiska samarbetet inte är speciellt prioriterat när krisen kommer. Hälsovårdsmyndigheterna håller visserligen kontakt och information byts mellan länderna, men när krisen blev ett faktum finns inte mycket utrymme för politiskt samarbete över gränserna. Länderna vidtar olika åtgärder i olika takt.  Det samma gäller för övrigt även EU, som har en striktare samarbetsstruktur. Den ser man inte mycket av i dag.

När det krisar står självständiga stater sig själv närmast och agerar därefter. I slutändan har de flesta nordiska länder fattat liknande beslut, eller åtminstone med liknande effekter, men i otakt med grannen.

Island uppmanade medborgarna att inte lämna landet, men valde att låta turisterna komma samtidigt som man förbjöd folksamlingar på över 100 personer.

Danska regeringen stängde gränserna för en månad, men tillåter danskar utomlands och utlänningar som arbetar i Danmark att komma in. Större grupper än 10 personer får inte samlas ens utomhus. Danmark var också första land med att stänga skolorna.

Norska regeringen beslöt att stänga flygfälten och hamnarna och enbart släppa in dem som har vägande skäl. Norrmännen avråddes från att lämna landet. Det kanske mest drastiska beslutet för norrmännen var att de uppmanades att inte åka till sin ”hytte” eftersom landsortskommunerna har betydligt anspråkslösare resurser än städerna.

När det gäller åtgärderna mot coronavirus kan man se en tydlig parallell mellan å ena sidan Danmark och Norge och å andra sidan Sverige och Finland.

Sverige väntade länge med att strama åt och åtgärderna är inte alls lika strikta som i övriga Norden. Skolorna håller öppet och i Åre var det tillåtet med så kallad after ski med upp till 499 personer på krogen. Krogarna och caféerna i Stockholm håller öppet i motsats till övriga nordiska huvudstäder.

Finland följde en tid Sveriges lösare linje, men slog sedan till med åtstramningar och tog snabbt i bruk den så kallade beredskapslagen, vilket bland annat innebär stängda gränser och skolor. Lagen har inte tillämpats sedan andra världskriget. Skidorterna i norr stängdes under veckoslutet.

Många faktorer spelar in när länderna var för sig fattar beslut om hur pandemin ska bekämpas. Vårdresurserna är sannolikt på samma nivå i hela Norden, men befolkningsstrukturen ser annorlunda ut. Till exempel i Finland är 22 procent av befolkningen över 65 år, medan motsvarande siffra i Sverige är 17 procent. Den äldre befolkningen i Sverige är, enligt internationell statistik, friskare än motsvarande åldersklasser i Finland.

Spelar frånvaro av nordisk koordinering någon roll? Är det inte viktigast att varje land fattar sina beslut med tanke på de egna medborgarnas bästa i den takt som man finner lämpligast? Kunde man nå ett bättre resultat genom samarbete?

Det är det självfallet omöjligt för en utomstående att svara på, men om man har som ambition att 2030 vara världens mest integrerade region, vilket de nordiska statsministrarna slagit fast, är coronakrisen ett exempel på att vägen dit är lång. 2030 är däremot inte långt borta.

När krisens akuta fas småningom är över och samhällena förbereder sig på en återgång till den trygga vardagen har medborgarorganisationerna en viktig roll att spela. Digitaliseringen har tagit ett stort steg framåt under krisen, och varit till stor nytta, när vi alla varit mer eller mindre isolerade. Det är sannolikt att det får följder. Vi har märkt att många saker kan skötas utan att vi träffas. Väl så, men samtidigt har vi märkt hur beroende vi är av fysiska möten, av gemenskapen.

Låt oss hoppas att vi Nordens dag 2021 kan träffas till många nordiska gästabud runt om i Norden och fira friheten, medborgarsamhällets styrka och våra samhällens robusthet.    

Henrik Wilén

foto.jpg
 

Bildkälla (artikelbild): norden.org (CC 4.0)