Den 23 mars firas Nordens dag, dagen då de nordiska länderna för 58 år sedan undertecknade Helsingforsavtalet, som ända sedan dess har fungerat som en ”konstitution” i det nordiska samarbetet och utgör en hörnsten i samarbetet mellan Nordens länder. Helsingforsavtalet lade grunden till den gemensamma nordiska arbetsmarknaden och det nordiska välfärdssystemet.
De nordiska länderna har varit väldigt samstämmiga i de stora framsteg som ägt rum i hela Norden, en utveckling som även uppmärksammas alltmer i resten av världen. Nyckeln till framgång är den nordiska välfärdsmodellen och nordiskt samarbete, vilket innebär att de nordiska länderna på ett formellt och organiserat sätt sammanställer information, drar lärdom av varandra och gemensamt driver projekt som gynnar Nordens alla länder. Resultaten talar för sig själva.
De nordiska länderna är kända för välstånd, tolerans, jämställdhet, demokratiskt deltagande, samarbete, säkerhet och jämlikhet. Förenade utgör nu de nordiska länderna en av de tio största ekonomiska stormakterna i världen, och en av de fem största i Europa. Det nordiska samarbetet har sannerligen lönat sig.
En ny världsordning
I år firas Nordens dag i skuggan av Coronaviruset. En pandemi som slog ner som en blixt från en klar himmel och kommer att beröra hela världen. De fundament som tidigare ansetts vara stabila är nu under belastning, men nya metoder och lösningar växer fram, och vikten av samarbete och solidaritet mellan länder har aldrig varit tydligare.
Denna verklighet är inte enbart relevant med hänsyn till Coronaviruset och responsen till det, det är snarare uppenbart att de flesta av vår tids största utmaningar respekterar inga gränser. Hur skall vi annars hantera en flyktingström som saknar motstycke? Hur kan vi säkerställa att FN:s nya ambitiösa globala mål förverkligas? Hur kan vi på bästa sätt stoppa den livsfarliga globala uppvärmningen? Och hur kan vi säkerställa att våra nordiska välfärdssamhällen förblir världsledande när det kommer till välstånd, ekonomisk jämställdhet, mänskliga rättigheter och allmän livskvalitet? Svaret ligger i ett kraftigt ökat samarbete över gränser, och inte minst i det nordiska samarbetet, både internationellt och på hemmaplan.
En ny nordisk konstitution
Det nordiska samarbetet behöver en ny konstitution, ett nytt samarbetsavtal som försäkrar ett effektivare samarbete, ökad livskvalitet och starkare slagkraft för Norden att ta itu med de stora utmaningarna som världen nu står inför idag. Gemensamma bindande beslut, samnordiska nyckelinstitutioner, ett gemensamt regelverk inom viktiga områden och ett nordiskt medborgarskap är lösningar som kan kraftigt öka vår förmåga att ta itu med framtidens utmaningar, men som inte riktigt faller inom ramarna som satts upp för det nuvarande samarbetet.
Steget framåt behöver dock inte vara så stort och politikers vilja och mod är faktiskt det enda som krävs. Viljan finns redan hos de individer som bebygger Norden – det finns inga andra frågor i de nordiska ländernas utrikespolitik som har lika stort stöd bland invånarna som nordiskt samarbete. Undersökning efter undersökning har visat på ett orubbligt stöd för nordiskt samarbete. En förändrad världsordning och de utmaningar som världen står inför idag kräver att denna resoluta vilja blir till en ny verklighet – till fördel för de nordiska samhällena och hela världen. Behovet fanns igår, idag är det ett absolut krav.
Hrannar Björn Arnarsson
Ordförande Föreningarnas Norden Förbund och Föreningen Norden Island