För det nordiska samarbetet har coronaviruset varit en väckarklocka. I kristider står enskilda länder i allmänhet sig själva närmast, men icke desto mindre har frånvaron av koordinering varit ett bakslag för hela den nordiska gemenskapen. Och dessvärre en uppföljning på misslyckandet i samband med flyktingkrisen hösten 2015. Vägen till statsministrarnas målsättning att Norden 2030 skall vara världens mest hållbara och integrerade region är både lång och krokig.
Om det officiella nordiska samarbetet ska ha relevans även i kristider måste banden mellan länderna i allmänhet, och regeringarna i synnerhet, bli tätare och starkare. Att bygga upp en starkare gemenskap när beslutsfattarna väljs genom nationella val och står till svars inför väljarna i sitt eget land – och inte till grannländernas väljare – är komplicerat. Men det är just det arbete som medborgarrörelserna som sysslar med nordiskt samarbete bör koncentrera sig på under kommande decennier. Det gäller att sprida kunskap, bilda opinion och påverka beslutsfattare.
Det medborgerliga nordiska samarbetet kan grovt taget delas upp i två områden: 1) reform-Norden, som tar fasta på ökat samarbete på alla samhällsområden och en koordinering av relevanta frågor mellan de nordiska länderna och 2) hygge-Norden, som tar fasta på den kulturella gemenskapen och ökar kunskapen om länderna i regionen. Reform och hygge utesluter inte varandra, utan kompletterar varandra. Norden är som bekant något för både hjärna och hjärta.
När det gäller Föreningarna Nordens framtida verksamhet har coronakrisen bara förstärkt den utveckling som redan hade börjat, det vill säga digitaliseringen. Föreningarnas verksamhet, som bland annat baserar sig på medlemsmöten, årsmöten på regional och nationell nivå och styrelsemöten på lokal, regional, nationell och nordisk nivå, har till följd av krisen övergått från fysiska rum till nätet. Den rutinen etableras när krisen är över. Visst, medlemmarna längtar efter fysiska möten och förvisso kommer sådana att ordnas, men allt fler möten och kontakter sköts över nätet framöver.
För att det ska upplevas som meningsfullt att samlas till ett medlems- eller årsmöte bör mötet handla också annat än rutinfrågor som kan skötas via ett online-möte eller genom av e-post.
En föga originell gissning är att flygresorna blir dyrare i den närmaste framtiden och då finns ingen automatisk återgång till de aktiva reseverksamhet som präglat det nordiska samarbetet de senaste åren. Blir det återgång till det gamla Apex-systemet, som innebar billigare flygbiljett om man stannade över natten mellan lördag och söndag (med påföljd att många nordiska medborgarmöten avverkades på veckosluten)? Knappast.
En uppdelning i ofta återkommande rutinbetonade online-möten å ena sidan och substantiella fysiska möten å andra sidan, där man så att säga går på djupet och kombinerar reform-Norden med hygge-Norden är däremot en sannolik utveckling. Färre, men betydelsefullare fysiska möten.
Påverkansarbetet och informationsspridningen via nätet tilltar i synnerhet när medlemskåren föryngras an efter och det är viktigt att skapa en nordisk offentlighet via gemensamma plattformar. Norden i skolan, en digital undervisningsplattform för lärare och elever, och som drivs av Föreningarna Norden med finansiering av Nordiska ministerrådet, kunde fungera som modell för vuxenvärlden.
Henrik Wilén
Bildkälla (‘De nordiske flag’): NN - norden.org