Coronapandemin har fungerat som en väckarklocka för det nordiska samarbetet, konstaterar Finlands tidigare nordiska samarbetsminister och Nordiska rådets direktör Jan-Erik Enestam i en färsk rapport, som diskuterades på Nordiska rådets session i slutet av 2021.
I rapporten presenteras förslag och rekommendationer hur Norden ska kunna tackla nästa kris med gemensamma krafter. Bland de 12 punkter som Enestam lyfter fram finns bland annat ett förslag om att upprätta en nordisk enhet för krishanteringsberedskap. Ingen vet när nästa kris drabbar Norden eller hur den ser ut. Det enda som kan betraktas som säkert är att det kommer nya kriser och att de knappast är likadana som den pågående.
En annan rekommendation handlar om att införa ett gemensamt nordiskt reseintyg.
Ett kanske oväntat, men icke desto mindre förslag är att stärka språkgemenkapen i Norden. Det är uppenbart att ett gemensamt agerande under pandemin har hämmats av bristande språkförståelse mellan nyckelpersoner i de nordiska länderna.
Med tanke på budgetkompromissen mellan Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet inför sessionen 2021 är Enestams förslag att det är viktigt för samarbetet garantera tillräcklig finansiering av kultur-, forsknings-, fritids- och ungdomssektorerna.
Enestams sammanställning av förslag är en i raden av välavvägda rapporter som NMR beställt under de senaste decennierna och man får hoppas att nordiska beslutsfattare tar förslagen ad notam. Och att den diskuteras i olika nordiska fora.
En möjlighet till att diskutera rapporten och Nordens beredskap att möta nästa kris ges måndag 24.1 då Hanaholmen, kulturcentrum för Finland och Sverige, Letterstedtska Föreningen och Föreningarna Norden arrangerar ett webbinarium där Enestam och andra centrala aktörer intervjuas. Webbinariet sänds från Hanaholmens studio 24.1 kl. 10-12 finsk tid, 9-11 skandinavisk tid.
På tal om rapporter går tankarna osökt till Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt, som brukar säga att det produceras allt för många A-fyror i det nordiska samarbetet. Risken är att pappren arkiveras i mappar som sällan eller aldrig öppnas. I stället borde det enligt Bildt ordnas fler mottagningar, luncher och middagar där folk träffas och lär känna varandra och där goda ideer föds.
Rapporter och andra utredningar är ingalunda onödiga, men man kommer inte ifrån att kontakterna mellan Nordens beslutsfattare borde vara tätare och djupare. Det framkommer även ur Enestams rapport.
Därför tillfogas ytterligare ett förslag: NMR och NR bör ordna regelbundna träffar för nordiska beslutsfattare där de lär känna varandra, byter visitkort och därmed vet vem de kan kontakta både till vardag, men framför allt när det krisar.
Henrik Wilén
